Bräckeminnen

  

 

 vapen.jpg

 

Välkommen Förord & Regler Nyheter 18-08-13 Musikhälja 2018 Gästbok Inlägg Bräcke mästerskapet Islossning Biografen Längre Artiklar Kändisar Sponsorer Privata bidragare Länkar BSK 100 år Karta

skogsbygden.jpg

Ett dokument, inte avancerat eller sofistikerat skrivet men likväl värdefullt, så uppfattar jag "Lovisa Karstensdotter" av Birgitta Eneroth. Tiden är från 1875 och framåt. Författaren förankrar berättelsen i några precisa tidsangivelser och placerar en grupp människor förbundna med släkt- och vänskapsband i små byar runt Revsundssjön. Birgittas pappas mormor hade som ung flicka kommit vandrande över fjället från Trondheim till Jämtland, samma väg som några år tidigare Armfälts karoliner gjorde sitt ödesdigra återtåg. Lovisa och vad som berättades om henne blev en inspiration men texten är inte dokumentär även om många personer har funnits i verkligheten. Säkert har författaren ägnat sig åt släktforskning och i övrigt med fantasins hjälp gestaltat hur livet tedde sig i våra trakter innan det fanns bilar, cyklar och flygplan. Man gick eller rodde, sjövägen var viktig både vinter och sommar. Häst och vagn eller häst och släde över sjön när isen låg. Järnvägen började byggas nu och invigningen av Bräcke station 1878 är en milstolpe. Det är rallarnas tid och ger jobb också åt ortsbefolkningen.

Omslaget i ljusa färger ser idylliskt ut. Två mycket unga norska piger, Marit och Lovise, med ränslar på ryggen tittar upp mot bergen de ska besegra. På andra sidan finns framtiden och när Lovise blivit Lovisa delar hon öde med många svenska flickor. I det första kapitlet är hon höggravid på väg från sin pigplats till sin blivande svärmor för att föda. Hon hoppas att Helga som också är traktens jordemor inte ska vara så sträv som hon hört sägas utan ge henne hjälp och skydd i den svåra situationen. Barnafadern är Anders Gustav, Helgas son, en ung man som drar sig fram med fiske, flottning och tillfälliga arbeten. Helga kommer från ett välbärgat hem men blir enligt lagen arvlös och upplever sig bortkörd när hon blir gravid och vägrar uppge faderns namn. Historien upprepar sig och kvinnan är ständigt i underläge. Det går ett halvt liv innan Helga återser och försonas med föräldrarna i barndomshemmet en halvmil bort.

Helgas historia är det enda mörka inslaget, annars flyter livet på under hjälpsamma och vänskapliga former mellan de människor Birgitta Eneroth skildrar. Fattigdomen delas av många, klasskillnader betonas inte mycket och när boken slutar har Lovisa fött fyra barn på åtta år, alla med tidstypiska namn, Karl, Kristina, Nils och Brita. Kyrkan får en rival i frikyrkopastorns karismatiska bönemöten och nykterhetsrörelsen etableras. I Birgitta Eneroths lilla krets finns inget missbruk och inga dramatiska omvälvningar. Barn föds, olyckor sker och de gamla dör men tidens stora händelser, baggböleriet och emigrationen till Nordamerika berör inte förgrundsfigurerna. Jämtskan, den med norska besläktade dialekten får ingen plats i dialogen. Endast några dialektala former, till exempel stilla i betydelsen ge djuren mat förekommer.

Britt Jakobsson
Tillbaka

pafabsmall.jpg

staellningsbyggarna2-2.jpg

bracke-kommunsmall.jpg

a-laget-small.jpg

Sojnosmall.jpg

halogosmall.jpg

loggatradgard.jpg

ica-braeckesmall.jpg

mittradiosmall.jpg

nystlogosmall.jpg

bsk100-2.png

  facebook.jpg

Sponsorsidan